När Kiruna IF gjorde en satsning på att bli HBTQ-certifierade och skaffade regnbågsfärgade matchtröjor fick de stor uppmärksamhet världen över. Klubben har också tagit nästa steg i sitt acceptansarbete. Kiruna IF har, med stöttning av Sparbanken Nord, lanserat en företagsversion av acceptansutbildning.se.
Samhällsforskaren Richard Florida menar att grunden till ett dynamiskt och välutvecklat samhälle vilar på tre stycken T som inte klarar sig utan varandra. Det behövs ett samhälle med talanger som trivs och stannar kvar. Det behövs också tekniska lösningar som ligger till grund för etablering av företagande. Sen behövs det också tolerans i samhället. Utan tolerans flyr talangfulla människor och med dem ofta arbetstillfällen.
Kiruna IF:s Mikael Lasu satt och diskuterade med en vän om det nya Kiruna som växer fram. Och om det gamla Kiruna som en machostad. De kände båda två att staden definitivt saknade ett av de tre T i Richard Floridas teori som krävs för att kunna vara en dynamisk och välmående stad.
– Vi hade nyss läst om hans teorier och vi fastnade direkt för att det saknades en tolerans i Kiruna. Det finns fortfarande en ganska tuff machokultur. Tycker man inte om att köra skoter och stora bilar och jobba i gruvan så passar man inte riktigt in här. Det gör att vi tappar många unga, kreativa människor. De lämnar och kommer sannolikt inte tillbaka heller. Där går vi miste om människor som kan utveckla Kiruna.
De drog paralleller till hockeyn. Kiruna IF hade haft samma resultat i flera år vad gäller publik och antal aktiva och klubben presterade sportsligt ungefär samma resultat varje säsong Det fanns ingen utvecklingskurva. Klubben befann sig i en rak linje.
– Vi kände att vi var en spegling av samhället. Mår staden bra så mår vi också bra. Då kände vi att om vi gör en förändring inom hockeyn så kommer vi att få en bra genomslagskraft också i staden. Nu växer ett nytt Kiruna fram. Det är en fantastisk möjlighet att sätta prägel på vad det nya Kiruna ska vara för någonting. Den gamla bilden av Kiruna är inte till fördel om vi vill nå en tillväxt i staden.
Resten är, som det heter, historia. Klubben fick dispens för en regnbågsfärgad tröja, spelarna gick i Pridetåg i huvudstaden och klubben genomgick en HBTQ-certifiering. Elaka tungor talade om att det bara var ett PR-jippo för klubben.
– Vi hade med oss från start att vi kunde få den stämpeln. Men när vi gick HBTQ-certifieringen, som med föreningens mått mätt kostade mycket ekonomiskt, visade vi att vi menar allvar. Det blev mycket fokus på den, i grund och botten är det ett bredare arbete än så. Men det är inte så konstigt. HBTQ är en spetsig fråga som tidningarna drar på för att sälja lösnummer. Samtidigt, om vi bara gjort en liten modifiering av klubbmärket hade det inte fått samma genomslagskraft. Vi ville göra det rejält och det skulle inte kunna misstolkas.
HBTQ-certifieringen har öppnat många dörrar för klubben och arbetet har gett eko runtom i Sverige. Örebro Hockey spelade en match i regnbågsfärgad tröja, fotbollsklubben Örgryte spelade med regnbågsfärgade skosnören och basketklubben Sundsvall Dragons förändrade sitt klubbmärke till regnbågens färger. På andra sidan Atlanten spelade NHL-laget Edmonton Oilers en match med regnbågsfärgade klubblad.
– Dessa saker hade sannolikt inte hänt om vi inte hade öppnat den dörren. Så det ska vi vara jävligt stolta över.
Nästa steg i acceptansarbetet var att skapa en stiftelse för acceptans och mångfald. Stiftelsen ska jobba aktivt med att få upp acceptansarbetet på dagordningen över hela Sverige. En del i detta var att starta en acceptansutbildning på webben. Kiruna IF har också lanserat en företagsversion av denna utbildning, en satsning som Sparbanken Nord tidigare har stöttat med 250 000 kronor.
– Vi lanserade acceptansutbildning.se eftersom det var många personer och föreningar som hörde av sig till oss om råd. Så vi gjorde en helt kostnadsfri och grundläggande introduktion av en acceptansutbuldning som vi kunde hänvisa till. Med tiden har vi även fått förfrågningar från företag vilket gjorde att vi ville ta fram en djupare och bredare version riktad till just företag, föreningar och organisationer. Nu har vi, med Sparbanken Nords hjälp, resurser för att färdigställa detta vilket är väldigt glädjande.
Mikael Lasu lade i februari klubban på hyllan efter 13 år i klubben. Klubbens acceptansarbete gjorde att den sista blev den bästa han upplevt på många sätt, både stämningsmässigt och sportsligt.
– Jag hade aldrig varit med om att spelarna varit så genuint trygga i sig själva. Nu snackar alla med alla på ett helt annat sätt. Förut var det mer grupperingar inom truppen. Vi har haft en grymt avslappnad miljö och det tror jag gjorde att vi sportsligt presterade så bra som vi ändå gjorde.
Numera är acceptansarbetet ingen ”extra punkt på styrelsen”, som Mikael uttrycker det. Tänket genomsyrar hela klubben och det dagliga arbetet. Han upplever att många saker håller på att förändras i Kiruna.
– Efter vårt statement har Kiruna Pride och Tornedalen Pride genomförts. RFSL har startat upp ett kontor i Kiruna och jag har hört att fler har vågat komma ut som homosexuella.
Men hockeyn som sport är fortfarande väldigt macho. Det finns ingen i hela världen som är öppet gay inom manlig elithockey.
– Så kan ju inte vara fallet liksom. Det vore fantastiskt om det skulle vara någon som är homosexuell i vårt lag eller om någon skulle vilja spela här för att han kan vara sig själv i vårt lag.
Mikael är väl medveten om att ett toleransarbete är en långsiktig process. Därför har han inget specifikt drömscenario i sitt huvud.
– Vi kan bara jobba dag för dag med att bli bättre. Jag läste någonstans att 40 000 barn upplever sig mobbade eller känner utanförskap i grundskolan. Det är ju helt galet! Kan vi genom vårt arbete förhindra att något eller några barn inte känner ångest när sommarlovet är slut, så har vi ju lyckats.
